Ridning i mörker!
Lördag och Söndag blev riktiga långa dagar, så det blev bara lite borstning av Dampen de dagar. Jag hade annars egentligen tänkt att jag skulle ridit lite mer och ut en lång runda, men så blev aldrig fallet.
Igår blev det heller ingenting, tack vare att jag var så jävla illamående och skör i hela kroppen. Kändes som att jag hade feber eller något, så det blev Markus som tog hand om hästarna igår.
Idag däremot så kasta jag mig upp, drog på oss massa reflexer (överkonsumering...) sedan pannlampa på hjälmen och så red vi faktiskt ut. Det gick riktigt bra, en 45mins runda som enbart blev i skritt. Lite för att jag (nojjig som jag är) vart lite rädd att det kanske skulle dyka upp älgar här och var. Därav red vi inte direkt i skogen, utan vid vägen.
Men det gick bra, Dampen blåste upp sig lite mellan åt för att han såg spöken. Så jag började sjunga alla möjliga låtar jag kom på, vilket faktiskt gjorde Dampen lugnare. Haha, vi knatta på utan större bekymmer och överlevde därmed denna uteritt utan några skräckscener.
Måste bara säga, fy fan va säker han blivit överhuvudtaget på sina ben. För var han alltid försiktig, kollade vart han gick. Nu lunkar han på utan besvär, med väldigt självsäkra steg. Det är verkligen en stor skillnad måste jag säg!
Proppa hö till Dampen, samt att han fick lite extra lucern idag. Nöjd kille vill jag lova att han var, trötta ut mig själv med att raspa hans hovar en sväng. Behöver ta mer, men ni vet jag dör av svet samt mina armar går typ av efter ett tag. Sedan har jag verkligen inte den bästa raspen, den har använts ett bra tag vill jag lova så den är nog lite utsliten nu...
Trackback