Idag valde jag att låta honom vila, tanke på att han var ute igår med oss brevid vagnen så kände jag att han kanske skulle behöva vila sig då han vart rätt trött efter det. Dock måste något ha hänt det senaste, för redan igår när jag försökte ta honom i hagen så helt plötsligt är han rätt för grimma och grimskaftet...

Trodde de var någon "flashback" han fick igår, men så återupprepade han det idag. Så då får man bara en stark magkänsla av att något har hänt, tråkiga är att man aldrig kommer kunna veta. Men jobbigt, han tillåter mig och litar på mig så jag kan komma fram och klia han. Jag stod och klia han några stunder, kastar mig ALDRIG över honom. Problemet var att så FORT han såg grimman och den kom närmare blev han spänd och trava ifrån mig ängsligt...

 

När jag väl fått tag i honom och han accepterade och litade på mig så var han så oerhört spänd och små rädd. Gick in med honom i boxen där han nästan blev värre, han bara stod och spände upp sig, var typ hysterisk... 

 

Jag stod i boxen tills han lugnade sig, då tog jag av honom grimman men kände hur en ilsken person i mig växte fram. Något har liksom hänt, något med grimman+grimskaftet har hänt för varför skulle han annars vara sån mot just det?

 

Frågade de två senaste som haft utsläpp och enligt dem har det varit fint och han har inte visat något. Blir bara så himla tveksam, inte för att jag inte tror dem för det gör jag. Men det känns ändå som att något har hänt, återstår att se imorgon om han fortfarande är sådan. Har ju själv utsläpp så då får vi se, ska nog ta mig en stund i hagen och bearbeta honom lite. Gå fram och klappa med grimman osv tills han står stilla och inte blir så spänd.

 

Tråkiga är att detta tar oss ett kliv bakåt, hur ska jag kunna grejja med honom utöver detta när han blir sådan mot grimman? Jag väljer då att vänta till helgen innan vi hittar på något större än borstning, för som sagt... Jag vill att han hamnar på jorden först igen!

 

Satte mig en stund i boxen och bara klappa honom en rejäl stund, han uppskattade det väldigt mycket. Åh, lilla ponnyögon säg mig vad det är. Ursh, önska vi hade egen gård för då hade man ändå haft mer koll på sina hästar och kunnat vara mycket mer omkring dem än nu. Inte lika lätt att bara ge sig ut till hästarna nu eftersom de är en bit att gå!

 

Tog en mobilbild på min finaste lilla Peppar, älskade lilla ponny! <3